En gammal radiodänga som funkar än idag
... and you're talking to me one on one , but you've become
Somebody else round everyone else
You're watching your back like you can't relax
You're tryin' to be cool you look like a fool to me
Why do you have to go and make things so complicated?
I see the way you're acting like you're somebody else gets me frustrated
Life's like this you
And you fall and you crawl and you break
And you take what you get and you turn it into honesty
And promise me I'm never gonna find you fake it
No, no, no
Somebody else round everyone else
You're watching your back like you can't relax
You're tryin' to be cool you look like a fool to me
Why do you have to go and make things so complicated?
I see the way you're acting like you're somebody else gets me frustrated
Life's like this you
And you fall and you crawl and you break
And you take what you get and you turn it into honesty
And promise me I'm never gonna find you fake it
No, no, no
Somebody Told Me
Pace yourself for me (for me)
I said maybe, baby please
But I just don't know now (maybe, baby)
When all I wanna do is try
I said maybe, baby please
But I just don't know now (maybe, baby)
When all I wanna do is try
PS. I miss you!
Tänk vad fort man vänjer och anpassar sig vid saker och ting. Idag är det ganska precis en vecka sedan jag kom hem till Ö-vik och det känns redan "precis som vanligt". Förutom att jag har mitt år i London i bagaget. Det känns så weird. Jag längtar tillbaka men samtidigt är det så otroligt skönt att vara hemma. För tillfället. London känns så långt borta, men samtidigt "runt hörnet". Jag saknar alla mina vänner där borta. Vi har varit med om det mesta tillsammans och kom varandra riktigt nära på relativt kort tid. Mina vänner är den bästa delen av min London Experience. Jag önskar och hoppas att jag får träffa dem alla snart igen! Jag ville bara lufta mina tankar, okej?
I ♥ LONDON
