Journalist, javisst!

Det här riskerar att bli ett något sluddrigt, tvetydigt och kryptiskt inlägg med en deppig/bitter underton. Tror jag. Jag vet inte riktigt. "Jag vet inte" börjar bli ganska tjatigt nu, men det kan jag inte göra så mycket åt, faktiskt. Hur vet man egentligen?

Jag har förmågan att trasska in mig i saker (läs: relationer etc.) har jag upptäckt den senaste tiden. Det skrämmer mig, på samma sätt som det är spännande (eh...) på något vis. Eller spännande kanske inte är rätt ord, men det är ju en slags erfarenhet också. Jag lär mig av det. Nu menar jag inte att jag tycker att det är roligt, men ni förstår kanske vad jag menar. Jag kommer att titta tillbaka på det här och inse vad jag gjorde fel och vad jag gjorde rätt. I nuläget är det lite svårt att avgöra vad som är rätt och fel.

Någonting annat som både irriterar och skrämmer mig är alla dessa känslor. Hur vet man vem man vill ha, vad man vill ha och hur man vill ha det? Jag vill veta. Hur tar man reda på det? Det finns många sätt, men vilket är det bästa sättet?

Jag vill inte såra någon och jag vill inte bli sårad. Som det känns precis i detta nu så skulle mycket väl både det ena och det andra att hända. Tyvärr. Jag önskar att det inte vore så.

Ibland önskar jag att jag kunde göra vissa saker ogjorda, samtidigt som jag ändå känner att jag har gjort något bra.

En obehaglig distans, en konstig känsla någonstans...